SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Spånga IS FK
- Ett sätt att utvecklas, ett sätt att umgås
Dam

Linus summerar sina tre år i Spånga Dam
2019-10-27 22:02
Linus Ekberg, avgående tränare för Spånga Dam
Jag tänkte med en liten text säga hej då till Spånga och det underbara lag jag fått vara en del av under tre år då jag kommer träna ett annat lag under kommande säsong. 

Jag tänkte att på något sätt kunna sammanfatta mina år i text för att minnas roliga matcher, träningar och andra härliga minnen med detta lag. Jag sitter hemma och blir rörd över allt jag tänker på som vi gått igenom.

Jag vet inte riktigt vad jag kommer sakna mest men det är väl lika bra att börja från början. 
Jag kommer in i klubben som assisterande till Micke Wallman. Jag är med på uppstartsmötet och får presentera mig för spelarna. Det första som sker är att det är lite fniss, blickar och småskratt när jag presenterar mig. Tänkte väl att nu sa jag väl något konstigt men det visar sig att jag heter precis som Julias lillebror, Linus Ekberg. Världen är ju ändå ganska liten. 

Efter detta är det dags för första träningen, backträning där det ska springas som aldrig förr. Vart hamnar jag, uppe i backen där jag kan ta emot och ge spelarna någon positiv kommentar för att komma in i laget? Nej då, längst ner i backen där det ska skrikas och peppas. Ingen tid att sakta men säkert komma in, det är bara in och köra. Jag tror att det var riktigt bra i slutändan då alla helt plötsligt hörde vilken lustig dialekt jag hade och att jag tydligen inte hade förstått namnet på någon spelare. Tyvärr är inte min dialekt den tydligaste och det blev en del funderingar om vem den där Ede var? Jag tycker det är tydligt att jag försöker peppa och ropar ”Bra är det!”. Men det spelarna hör är ”Bra ede!” Vem fan är Ede? Detta ska ta några månader innan någon vågar fråga mig vem det är jag tror heter Ede så i flera månader går spelarna runt och undrar vem jag hejar på och jag kör på precis som innan, ”Bra ede!”

Jag kommer till ett lag som direkt accepterade mig som en i gruppen och jag kände mig genast välkommen av alla som arbetade runt laget och spelarna. Wallman och Micke Rågneby tog hand om mig på ett bra sätt och det kändes som jag fick hjälpa till på ett bra sätt. Laget hade precis gått upp i div 3 och såg fram emot nya utmaningar och jag är väldigt tacksam att jag fått vara en del av detta laget.
Vi åker till Bosnien för att komma i den sista formen till seriestart och att få en chans att vara med på träningsläger och lära känna tjejerna på riktigt var väldigt kul. Under resan fanns det två ämnen som frekvent diskuterades, maten och snus. Maten var något alldeles extra, 3 rätters varje morgon, lunch och middag. Något som vi ledare uppskattade men tyvärr var det inte riktigt den maten som spelarna gillade och detta är något som fortfarande diskuteras. ”Bara vi inte åker till samma ställe med den maten”. Här diskuteras även snus ganska mycket. Jag, Micke Wallman bland andra snusar och jag går tillslut med på en deal med Lovisa och Sofia. Gör Lovisa och Sofia fler tunnlar på mig än jag på dem så ska jag sluta med snus. Detta är självklart något som triggar igång vinnarskallen och det är en spännande match under hela resan och jag leder när det är en sista dag kvar men tyvärr åker jag på några snabba tunnlar på morgonen och kommer aldrig ikapp. Denna deal har jag hållit och så fort vi landade i Sverige slutade jag med snuset. Så tack Sofia och Lovisa! 
Vi gör en bra första säsong i div 3 och slutar 6:a efter några plattmatcher men även riktigt bra prestationer. Jag fick ta del av rivaliteten mot Ängby IF, möta AIK i Victoria cup och se hur seriespelet i Stockholm ser ut vilket skiljer sig en del från lilla Blekinge där jag kommer ifrån. I slutet av säsongen får vi tyvärr en tråkig nyhet och det är att Micke Wallman ska sluta som tränare för att ta över herrlaget. Laget och vi assisterande tycker självklart detta är tråkigt men Micke och laget avslutar säsongen perfekt med att slå Ängby IF i Victoria Cup.

Spånga IS 2017: 6:a. Assisterande.
18 matcher, 24 poäng. +10 i målskillnad.
Vinster: 7, Oavgjorda: 3, Förluster: 8
Gjorda mål: 39 Insläppta mål: 29
Victoria Cup: Omgång 3

Efter att Micke har lämnat blev det ett litet vakuum då vi inte visste exakt vad som skulle hända. Det letas tränare men klubben hittar inte någon som de tycker passar bra. Efter ett tag så föreslår Jari och Martin att de kanske borde fråga mig. Något som jag självklart är intresserad av. Jag tackar ja och får då för första gången ta hand om ett seniorlag. Jag har massa tankar och sätter mig ganska snabbt och planerar spelsätt, positionsbyten och skriver ner hur jag vill att vi ska spela. När det senare presenteras att det är jag som ska ta över tror jag ganska många är tveksamma till denna lösningen, vilket är förståeligt. Detta är ett lag som vill satsa framåt och här kommer jag som har varit assisterande och ska ta detta lag framåt. Tillsammans med mig har jag Jari, Martin, Johanna och Matilda som hjälper mig väldigt mycket. Jag pratar väldigt mycket om hur jag vill att laget ska fungera och jag pratar mycket om hur jag vill att vi ska göra detta ”Tillsammans” något som blir mitt ledord under kommande säsonger, klyscha eller inte så funkar det väldigt bra. 
Vi drar igång försäsongen och jag känner att vi ständigt tar steg framåt hela tiden och vi blir fysisk väldigt starka. Såhär sammanfattade spelarrådet försäsongen 2018: ”Därefter satte förarbetet mot vårsäsongen igång. Nu ska vi inte överdriva men han dödade oss.” 
Vi gör en säsong som innehåller både riktigt bra stämning, toppar och dalar, tråkiga skador och glädje. Det är en bra säsong där vi tar många poäng och vi är effektiva mot de riktigt bra lagen och under säsongen är det hela tiden peppen och inställningen och spelkvaliteten som ger oss resultat. Under 8-9 matcher står vi utan ordinarie målvakt och Lina och Clara gör strålande insatser i målet och räddar oss flera gånger. 
Tyvärr får vi en skada på Maja Hedenskog som skadar sitt korsband och blir borta resten av säsongen och som efter detta kommer in 2019 och blir assisterande tränare. 
Vi gör en strålande säsong och tar den bästa placeringen någonsin för Spånga IS Damlag.

Spånga IS 2018: 3:a
18 matcher, 31 poäng. +5 i målskillnad.
Vinster: 9, Oavgjorda: 4, Förluster: 5
Gjorda mål: 34, Insläppta mål: 29
Victoria Cup: Omgång 1

2019 som ska komma och visa sig bli min sista säsong med laget börjar med att vi under försäsongen kör igång med styrka och kondition och knäkontroll varje träning för att förebygga knäskador. Jag väljer att minska mängden styrka och kondition och lägger mer fokus på passningsspelet som vi ska bygga på under denna säsong. Vi värvar också flera nya spelare som vi spelar in i laget och vi bygger en större trupp än vad vi hade föregående år. 
Vi spelar precis som varje år cup i Valbo som tyvärr inte går som vi vill, vi spelar flertalet träningsmatcher där vi övar på vårt passningsspel och där vi fokuserar mer på prestationen än på resultatet. Vi spelar ofta bra men det där lilla extra saknas och vi tar med oss saker att utveckla hela tiden. Tyvärr får vi i en av de sista träningsmatcherna en tuff skada på Sofia som skadar sitt korsband även hon och missar denna säsongen. 
När säsongen drar igång är det verkligen full fart på serien och det är en riktigt ruff serie där flera bra lag har tillkommit både från de lägre och de övre divisionerna. 
Vi gör en bra start på säsongen där vi vinner 5 av 8 under våren och vi har häng på toppen till sista matchen på våren där vi har flera spelare borta och där vi tyvärr tappar hänget på de absoluta topplagen. Hösten ger oss blandade känslor där vi både gör riktigt bra matcher och riktigt dåliga matcher. Vi avslutar säsongen med att göra en stålande match mot Stuvsta som blir min sista match med laget. Vi tar matchen till straffar mot ett lag som ska spela div 1 fotboll nästa år. Tyvärr når vi inte hela vägen men vilken match tjejerna gör och jag kunde inte vara stoltare över den insatsen i min sista match. 

Spånga IS 2019: 
16 matcher, 22 poäng, +4 i målskillnad.
Vinster: 6, Oavgjorda: 4, Förluster: 6
Gjorda mål: 34, Insläppta mål: 30
Victoria Cup: Omgång 1

Nu har jag väl pratat på ganska länge, ni som känner mig och framför allt laget vet att jag kan prata på om ingen stoppar mig. Jag hade kunnat skriva på hur länge som helst om all glädje som detta laget har givit mig. I tuffa tider och i tider där allt bara fungerat så har detta laget alltid gett mig energi. Jag kommer aldrig glömma alla roliga, tunga och härliga stunder som vi haft tillsammans på planen och utanför. 
Ni är ett lag som jag alltid kommer att bära med mig i mitt hjärta och tiden med er kommer aldrig glömmas bort. Tack alla spelare jag har haft förmånen att träna under dessa år och tack samtliga ledare som har hjälpt mig under dessa tre år. 
Jag kommer ständigt vara ett fan av detta lag och Spånga IS borde verkligen vara stolta över de spelare som finns i denna trupp. Ni är grymma på alla sätt och de ledare som får möjligheten att ta detta lag vidare ska verkligen vara glada och stolta över den möjligheten. Det är ett grymt lag på alla sätt! 

Tack för allt! 
Alltid tillsammans!

Linus Ekberg 


Nyhetsarkiv
Skrällseger (?) mot VBK2022-08-30 13:09
Trippla matchreferat2022-08-22 09:57
Två raka vinster!2022-05-16 11:24
Dam Div 3A 20222021-12-10 22:07
Match mot Åkersberga2020-08-22 20:35
Följ oss!2020-03-14 22:32
Det blev en skön poäng2019-09-16 08:26
Victoria Cup2019-03-09 10:29
Lägesrapport i damlaget2019-03-04 11:11
Sista nyförvärvet?2019-02-04 20:20
Säsongsavslutning2018-11-01 20:39
Vilken match det blev2018-06-19 08:56
Marieberg-Spånga 1-12018-06-12 21:08
Tung förlust på IP!2018-05-13 13:35
Tabell2018-05-07 19:26
Dags för seriepremiär!2018-04-20 13:17
Spångas A-lag!2018-04-15 11:25
Våren i sammanfattning2017-07-20 10:36
Äntligen!2017-05-29 16:10
 
Ansök om medlemskap
Webshop
Våra sponsorer
Stötta Spånga Fotboll
Idrottsliga samarbeten